Can breathe better now, after an anti-histamine tablet and some cortisone nose spray. Can swallow too. It feels more like a table knife cutting through my throat when I do, than the handful of really sharp knifes it felt like this morn.
But I still have no voice.
It's interesting, I notice S have started to talk for both of us suddenly. Tobias gave me a rather curious look when I was hissing something at him earlier (mommy's making funny new sounds).
I'm tired.
2 comments:
Stackars, stackars dig! *kramar*
Å, G och jag är lätt patetiska. Jag säger alltid _vi_ när jag talar allmänt om saker som rör oss. Till exempel "vi har byggt...". He-he!
Hi hi :-D Jomen det är väl ett sundhetstecken? Att man är ett "vi"? :-)
I det här fallet insåg jag att S hade börjat prata mera, mer än han brukar, eftersom jag är så tystlåten just för tillfället. :-D
Post a Comment